Kina, så stort!

Men man ska inte glömma bort att det är en diktatur.

Jag har haft förmånen att få följa med på en studieresa till Kina och världsutställningen i Shanghai. Känns nästan overkligt och oerhört spännande. Så annorlunda. En nation så långt från norra Europa och Sverige med en lång historia och idag en nation som så uppenbart påverkar världen och den globala ekonomin. Självklart är Kina något man måste förhålla sig till.

Den 90-hövdade delegationen bestod av representanter från landsting, länsstyrelse, kommuner, företag, högskolor, näringslivsföreningar, regionförbund från Småland och Blekinge. Inom ramen för internationellt arbete så finns ett påbörjat samarbete med Kinas motsvarande organisationer och generalkonsulatet. Vi var många, som ni förstår, men uppdelade på olika uppdrag.

I svenska paviljongen på världsutställningen hölls seminarium i två dagar. Dels berättade svenska företag om sina erfarenheter att starta och bedriva verksamhet i Kina, dels höll kinesiska företag och organisation föreläsning om sitt arbete och sina ambitioner. Hela världsutställningen andades miljö och miljötänkande. ”Better cities, better life” var temat. Av Sverige hade man förväntningar på utbyte inom miljöteknik, vattenrening o dyl samt kunskapsutbyte.

Kina är i en helt annan division än lilla Sverige, bara Shanghai har 20 miljoner invånare. Som ett av de svenska företagen beskrev det: Vår affärside är att sälja mjukvara inom IT-branchen, både att jobba med olika partners och sälja direkt till kund. Företaget har sin bas i Sverige men också kontor i Shanghai. ”Det är skillnad på att jobba med en partner som har 100 kunder och en kinesisk partner som börjar på nivån 100.000 kunder”. Marknaden är enorm.

Och vad det byggs! Skyskrapa på skyskrapa. En eftermiddag fick vi paus och åka på sightseeing till världens – nuvarande – högsta byggnad, Shanghai finansiella centrum 493 m högt. Vart man än såg var det byggen på gång, stora kvarter med höghus på höghus, inte såg man slutet på stan. Vi besökte Jönköpings stad o läns ”systerstad” bara 11 miljoner invånare som stolt visade upp sin modellutställning över staden och hur den ska växa. Man har påbörjat byggandet av ekostaden, men den blir liten – bara för 350.000 invånare. Ekotanken bestod mest i solceller och dagvattenhantering, vad jag kunde se. Överklagningsbara detaljplaner existerar inte. Någon pekar med hela handen, så bygger man och de som inte gillar idén…. ja de har ingen talan.

Apropå ingen talan så tillkännagavs Nobels fredspris under vårt Kinabesök. Det kändes märkligt på kvällen på hotellrummet när helt plötsligt CNN inte fungerade på tv, fungerat kvällen innan. Svaret kom när man ändå kunde logga in på aftonbladet.se och läsa om fredspristagaren. ”Någon” hade väl missat att utesluta svenska webbtidningar, men å andra sidan är det få kineser som kan svenska.

Vad har jag lärt mig av besöket? Förutom att det är nog så svårt att jaga maten med pinnar och finna tjusningen i risavkokssoppa, så är Kina en växande stark faktor i den globala ekonomin. De har och kommer att få ett stort inflytande också framöver, tror jag, men har svårt att tänka mig att kravet på demokrati kan hållas stången i längden. Kina är en stor marknad, ökad konsumtion och lokal originalproduktion är deras mål. Svenska företag kan göra affärer där om man knyter lokala kontakter. Det innebär inte att lösningen är att flytta produktion från Sverige till Kina, men att kanske öka sin försäljning genom att slå sig in på den kinesiska marknaden. I det korta perspektivet ser jag ändå att den största och enklaste kontakten och utbytet kan nås genom samverkan inom högskolor och universitet. Vem vet.