Jämställdhet är mer än kvinnliga företagare

I mitt uppdrag har jag ibland förmånen att få lyssna till ministrar och statsråd som framför hur och vad Regeringen håller på med. Om det egentligen är en förmån att lyssna på nuvarande borgerliga högerregering kan i och för sig ifrågasättas, men trots att jag sällan håller med om deras slutsatser, så är det ändå viktigt att försöka förstå. Systemskiftet och synen på människor (knappast solidarisk jämlik ) lyser igenom.

Vid en konferens återkom statssekreteraren hela tiden till ”människor i utanförskap”. När jag frågade honom vad som egentligen menades med ”utanförskap”, svarade han att det är människor som inte arbetar. Ganska många konstaterade jag och tänkte på studenter, pensionärer, sjuka samt de dramatiska ”utanförskapssiffror” som presenterats i den valrörelsen.

Häromdagen lyssnade jag på ännu en statssekreterare (ministern som skulle komma fick förhinder) som berättade om pågående arbete med den ekonomiska politiken och budgeten för EU. Hur bevakas och hanteras mångfalds- och jämställdhetsaspekten i budgetarbetet och fördelningen, frågade jag. I 2020-strategin ska finnas mål om mångfald och jämställdhet, svarade statssekreteraren och fortsatte, för Sveriges del har man valt att jämställdheten handlar om att det är viktigt att öka andelen kvinnliga företagare. Samt mångfald tolkas i svenska målen som människor utanförskap, eftersom det inte finns så många fattiga. ?!?!?

Suck o stön. Vilken omvärldanalys har de? Hur mycket av jämställdhet eller mångfald har med företagande och ”icke sysselsatta” att göra? Möjligen en liten del, men långt från allt. Både jämställdhet och mångfald är ett förhållningssätt och ska vara med i medvetandet när pengar och uppdrag fördelas (vilket är just det som sker i budgeten).

I dagarna har det stått i tidningen om hur kvinnliga kompetenta forskare inte får forskningsanslag i samma utsträckning som män, även när männen har mindre på fötter än kvinnliga sökanden. Samt att uppföljningen av läsförståelsen i skolan har minskat 2009, och skillnaden mellan flickor och pojkars läsförståelse ökar, men ännu tydligare är skillnaden mellan inrikes- och utrikes födda.

Båda rapporterna tycker jag är lysande exempel på brister i ansvarigas medvetenhet. I grunden handlar det om vilken människosyn man har. Hur högt värderas jämlikhet, jämställdhet och solidaritet eller är det egoismens och en politik för utvalda som går före? Med tanke på ”hellre skattesänkningar än välfärd och trygghetssystem”-politiken är det nog egenintresset som går före hos vår nuvarande regering.

Vi som tror på alla människors lika värde och att det behövs en välfärdspolitik som bygger på solidaritet har en fortsatt kamp att ta!