Fast egentligen blev jag mer ledsen än arg, när jag läste artikeln i VN om den nyanställde kyrkoherden i Värnamo. En relativt ung människa, ser helt ok ut, citeras med åsikter jag önskar vore helt förlegade i ett modernt samhälle.
För mig är det viktigaste med kyrkan att den är öppen för alla människor, man skall känna sig välkommen oavsett vilken historia man har. Kyrkans personal är de som hjälps åt att berätta, att hitta orden som ger oss styrka och kraft att fortsätta. Det kristna budskapet som är ett kärleksbudskap och skall ge trygghet och framtidstro.
För att vara en öppen folkkyrka och nå ut till folk vill det ju till att man inte bara håller sig inom den fysiska kyrkans väggar och endast vänder sig till dem som går på gudtjänsten. Tyvärr finns det präster som inte ser kvinnor som jämställd människa, präster som hyllar ritualerna mer än att vara ute bland folk och prata, präster som inte respekterar all kärlek mellan två vuxna människor utan förstärker homofobin. Detta gör mig orolig. Med sådana företrädare fjärmar sig Svenska kyrkan mot folket och riskerar att bli en ”klubb för inbördes beundran”.
Tydligen är den nye kyrkoherden en av dem som inte vill viga homosexuella och inte ser fördelen med kvinnliga präster. Jag har inget emot att även kyrkans personal är engagerad i politiska partier, men vänder mig mot att en ledare för kyrkan i vår församling inte står för den människosyn och människokärlek som man kan förvänta sig av någon som ska berätta om kärleksbudskapet och trygghet i tron.
Men man skall inte döma en människa efter vad som står i tidningen, någon gång kommer vi att träffas – och då får du berätta för mig varför…
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Det är viktigt att olika åsikter ryms inom Svenska Kyrkan. Man måste konstatera att det finns olika falanger. Naturligtvis får man ha i beräkningen att när en liten välorganiserad minoritet agerar, så kan i kyrkliga sammanhang utfallet bli radikaliserat.
SvaraRaderaVi som inte är så jätte djupt teologiskt skolade kan inte föra debatterna med eller mot prästerna, för de ligger på en annan planhalva i hur de kommer fram till sina slutsatser. Vi åker förr eller senare i en fallucka och håller inte teologiskt ihop resonemangen...
Det går inte ändra på en sådan här människas uppfattningar. Det kan vara en präst som har många kvalitéer, men med konservativa samhällsideal.
Processen att välja en sådan person bör vara demokratisk. Det ska inte kunna ifrågasättas att det verkligen är majoriteten av församlingsmedlemmarnas önskemål ha det just så. Riktigt den bilden får man inte av att läsa det som skrivits på insändarsidan.
Jag kommer ihåg början av 90-talet när Värnamo skulle införa "kristen etik" i skolplanen. Riktigt hela agendan i förlängningen blottade sig aldrig. Men med sådana saker öppnas det ändå upp för att ändra i vetenskapliga ämnen, att riva ut vissa sidor i skolböcker och gå i riktning mot "intelligent design", en modernare skapelselära.
På den tiden var många förvirrade. De trodde att ifrågasättande av "kristen etik" handlade om en vilja att ta bort religionsundervisningen. När min åsikt då som nu var att vi behövde införa fler timmar religionsundervisning i mångkulturell anda. Och behövdes det, kunde jag även tänka mig ett block kristendomslära.
Jag tyckte t o m att man kunde ha en aula samling varje vecka och bjuda in människor från olika församlingar att leda -- men samtidigt ställa "skolmiljö krav" på innehållet. Sådant förekommer i många länder och man kan göra det utan att favorisera någon religion. Jag tycker också närvaro ska vara obligatorisk, för vi vill ge alla människor viss grundkunskap om varandras religioner.
På sätt och vis tycker jag det är lämpligt att en sådan här präst som hamnat lite i hetluften får komma ut till skolor och redogöra för sin syn på saken. Att kväsa och censurera är ingen framkomlig väg och går de under jord vet vi inte vad de predikar alls...
Däremot måste man inta en annan restriktiv syn på sekter, att de inte kan komma in i skolor och sprida total förvirring och ren dårpippi.
Åsikter i konservativ katolsk anda, måste vi hantera och lära oss att leva med. Även Katolska kyrkan är splittrad och där kommer det hända saker när nuvarande påve gått ur tiden. Den här påven var ju mera ett sätt att inte bestämma sig för något reformerande och ta en viss tid på sig överväga ledarskapet. Min gissning är att nästa påve blir yngre och sitter längre på ämbetet. Förändringar inom Katolska kyrkan påverkar hur de här prästerna i Svenska Kyrkan kan utveckla och motivera sig.