I mitt uppdrag har jag ibland förmånen att få lyssna till ministrar och statsråd som framför hur och vad Regeringen håller på med. Om det egentligen är en förmån att lyssna på nuvarande borgerliga högerregering kan i och för sig ifrågasättas, men trots att jag sällan håller med om deras slutsatser, så är det ändå viktigt att försöka förstå. Systemskiftet och synen på människor (knappast solidarisk jämlik ) lyser igenom.
Vid en konferens återkom statssekreteraren hela tiden till ”människor i utanförskap”. När jag frågade honom vad som egentligen menades med ”utanförskap”, svarade han att det är människor som inte arbetar. Ganska många konstaterade jag och tänkte på studenter, pensionärer, sjuka samt de dramatiska ”utanförskapssiffror” som presenterats i den valrörelsen.
Häromdagen lyssnade jag på ännu en statssekreterare (ministern som skulle komma fick förhinder) som berättade om pågående arbete med den ekonomiska politiken och budgeten för EU. Hur bevakas och hanteras mångfalds- och jämställdhetsaspekten i budgetarbetet och fördelningen, frågade jag. I 2020-strategin ska finnas mål om mångfald och jämställdhet, svarade statssekreteraren och fortsatte, för Sveriges del har man valt att jämställdheten handlar om att det är viktigt att öka andelen kvinnliga företagare. Samt mångfald tolkas i svenska målen som människor utanförskap, eftersom det inte finns så många fattiga. ?!?!?
Suck o stön. Vilken omvärldanalys har de? Hur mycket av jämställdhet eller mångfald har med företagande och ”icke sysselsatta” att göra? Möjligen en liten del, men långt från allt. Både jämställdhet och mångfald är ett förhållningssätt och ska vara med i medvetandet när pengar och uppdrag fördelas (vilket är just det som sker i budgeten).
I dagarna har det stått i tidningen om hur kvinnliga kompetenta forskare inte får forskningsanslag i samma utsträckning som män, även när männen har mindre på fötter än kvinnliga sökanden. Samt att uppföljningen av läsförståelsen i skolan har minskat 2009, och skillnaden mellan flickor och pojkars läsförståelse ökar, men ännu tydligare är skillnaden mellan inrikes- och utrikes födda.
Båda rapporterna tycker jag är lysande exempel på brister i ansvarigas medvetenhet. I grunden handlar det om vilken människosyn man har. Hur högt värderas jämlikhet, jämställdhet och solidaritet eller är det egoismens och en politik för utvalda som går före? Med tanke på ”hellre skattesänkningar än välfärd och trygghetssystem”-politiken är det nog egenintresset som går före hos vår nuvarande regering.
Vi som tror på alla människors lika värde och att det behövs en välfärdspolitik som bygger på solidaritet har en fortsatt kamp att ta!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hej Ulla!
SvaraRaderaDitt inlägg var underhållande – vad är skillnaden på en minister och ett statsråd? – du skriver om systemskifte, frågan är om inte den borgerliga politiken är en direkt fortsättning på den som fördes av Göran Persson och tidigare socialdemokrater. Systemskiftet – om det finns något – inleddes under socialdemokraterna. Kul förövrigt att ni är så besatta av att tillverka sprit (Vin & Sprit) när ett för infrastrukturen viktigt företag som Telia kunde privatiseras utan problem. Vidare kan man fråga sig om en nedjustering av ett par procent av inkomstskatten från världens högsta skatt till världens högsta skatt (tillsammans med Danmark) är ett systemskifte, snarare en anpassning till sovjetunionens fall.
Studenter är inte i utanförskap, de är en del av den största arbetsmarknadspolitiska åtgärden som socialdemokratin han skapa, då tänker jag främst på utbyggnaden av mediokra högskolor för att fylla upp kvoten om 50 % akademiker. Å andra sidan är nog detta en anpassning till att så många SSU:are ska kunna läsa 180 p politisk förvaltning, den enda godtagbara bildningen inom (S) förutom Dan Browns böcker.
Pensionärerna borde inte muttra, de har ju betydligt mer i plånboken nu än när ni satt vid makten, för du vet väll att denna grupp alltid betalt mindre i skatt än löntagare på grund av de färre skatteleden, förutom socialavgifter betalar ju löntagare dolda skatter såsom löneavgift.
Menar du på fullaste allvar att Sveriges jämställdhetsarbete endast syftar till att främja kvinnliga företagare? Suck och stön. På jämställdhetsministerns hemsida framgår allt klart och tydligt, men det kan ju vara svårt att läsa något inte Lena Melin eller Dan Brown skapat.
Vad gäller läsförståelsen förefaller den fallande placeringen i PICA vara ett resultat av (S) hopblandning av klass och begåvning, ert koncept ”en skola för alla” visade tydligt er människosyn, inga individer får finnas alla ska slussas igenom ett system som ska passa alla, ”alla ska vara lika, alla ska med” men vart ska vi?
Avslutningsvis tror även jag på människans lika värde, men det betyder inte att alla ska vara stöpta i samma form. Människan har rätt att bestämma över sitt eget öde och inte tvingas lyda staten. Men det betyder inte att de som har det svårt och inte kan ta hand om sig själva ska lämnas utanför, allt är inte svart eller vitt det går att kombinera med en pragmatisk politik och inte en dogmatisk retorik som ni politiker ofta har på båda sidor.
Med vänlig hällning/
Il Duce
Intressanta reflektioner du - anonyme Il Duce - gör. Att vi inte delar samma värdegrund förstår jag av ditt inlägg, och det fina i en demokrati är ju just att alla inte måste tänka lika dant.
SvaraRaderaEn allmän skola för alla barn att skaffa sig kunskap och nätverkt trycker inte ner utan lyfter. Din tolkning är en myt men bygger förmodligen på någons missnöje och misstolkningar i arbetets upplägg och utformning. Pensionärer som kollektiv har idag en betydligt högre inkomst idag än för några decennier sedan, javisst. Kan det bero på ATP och löneutveckling? Inom pensionärskollektivet finns däremot en stor spridning och - ännu en myt - alla pensionärer har inte fått mer pengar över i plånboken efter den borgerliga politiken. Det räcker med att fråga runt i grannskap och bekantskapskrets.
Förvånar mig ändå att du i stycke fyra tolkar min text som att jag tycker att jämställdhet endast nås genom fler kvinnliga företagare. Rubiken på mitt inlägg trycker på att jämställdsarbetet är MER ÄN... Har månne uttryckt mig luddigt när jag citerade den statssekretera som berättade om REGERINGENS linje. Samt ang utanförskap/studenter var även det en hänvisning till REGERINGENS tolkning som framfördes av en annan statssekreterare. Båda de tolkningarna delar jag inte. Vad vore lilla Sverige om vi inte haft en regering som gjort det möjligt för fler att studera och öka sina kunskaper?!
Det jag håller med dig om är att visst fanns det beslut under den Socialdemokratiska regeringen som borde varit annorlunda med facit i hand. Beslutsunderlag borde i större utsträckning ha en djupare långsiktig analys i sig, innan beslutet tas av en riksdagsmajoritet.
Systemskiftet. Tycker det enklaste du - och vi alla - kan göra är att tänka tanken vidare: Hur hade det sett ut om det varit den borgerliga linjens politik som fått råda under samhällsuppbyggnaden under 1900-talet. Alla vuxna har inte rösträtt, alla barn har inte skolplikt, ingen allmän sjukvård, inget allmänt pensionssystem, endast de ungdomar med förmögna föräldrar/välvilliga släktingar har möjlighet att studera vidare på de fåtal högskolor och universitet som finns i vårt land, osv.... Ställ detta mot värdegrunden med alla människors lika värde och ett samhälle som har en välfärd vilket innebär att människor tryggt kan utvecklas, göra egna fria val, ett samhälle som genomsyras av solidaritet, jämlikhet och frihet. Det samhället har vi inte ännu, vi har varit på god väg. Men just nu backar tiden tillbaka och framför allt ojämlikheten ökar samt solidariteten minskar.
Ett samhälles välfärd skapas inte i ett klubbslag eller på några år. Det är en lång historia och kamp.